Previously

10 meter framför mig var det nåt svart på marken, och det var inte ett träd eller en buske. Om jag fortsätter gå kanske den anfaller mig, och om jag stannar här fryser jag ihjäl. Jag stelnade till när jag hörde att den svarta saken hostade till. Jag svalde hårt för att inte skrika rakt ut.

”H-hallå?” Stammade jag fram med en skakig röst.

Personen reste sig sakta och började gå mot mig. Vad ska jag göra? Jag måste göra nånting fort om jag inte vill bli mördad. Jag vände håll och började springa med paniken krypandes inom mig.

Jag sprang och ställde mig bakom ett träd, och med hoppet att personen inte skulle se mig.

Stegen kom närmare och närmare och jag slöt mina ögon.

”Hallå?” Jag öppnade ögonen när jag kände igen rösten.

”JUSTIN?” Sa jag en aning chockat.

”Det är mitt namn” Jag gick bort från trädet och ställde mig framför honom. Jag tog upp mobilen och tog på ficklampa, försäkra mig om att det verkligen var han.

Konstigt nog blev jag lättad när jag såg hans ansikte, antagligen för att för några sekunder sen trodde jag att jag skulle bli våldtagen eller nåt liknande.

”Vad gör du här?” Han kollade på mig som att det är helknäppt att vara i skogen vid 9 tiden.

”Jag tog en genväg hem bara från sjukhuset. Men vad gör du här?”

”Skogen är liksom mitt andra hem” Sa han och ryckte på axlarna.

”Tänkte du sova här ute? Det är ju för sjutton minus grader” Ännu en gång ryckte han på axlarna.

”Eftersom jag inte har nån annanstans att sova så, ja. Man får ta vad som finns” Jag vet inte varför, men jag tyckte faktiskt synd om honom som inte ens kommer in i sitt egna hus. Han kan ju bli sliten i stycken om han somnar här ute.

”Vi har flera extra sängar så du får följa med hem om du inte vill frysa ihjäl till döds” Sa jag lite osäkert på vad han skulle säga.

”Visst” Tystnaden spred sig och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.

”Men ska vi gå då” Sa jag och började gå.

Jag tog fram nyckeln och låste upp dörren och vi gick in.

Våran lilla vandring i skogen var för det mesta tyst, men vi pratade lite också. Vi har beslutat oss för att börja om från början, eftersom vi inte fick en sån bra början.

Vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan. Jag satte på en random kanal innan jag gick ut i köket igen.

Jag tog fram två glas och hällde upp cola i hälften av glaset, och resten med sprit. Vi behöver stärkas upp lite från våran ”vandring”. Jag tog dom i en varsin hand och gick ut till vardagsrummet igen.

”Här” Sa jag och ställde det framför honom.

”Vad är det för nåt?” Han kollade med en lurig blick på mig som att jag hade gjort något med det.

”Smaka” Jag satte mig i soffan och tog en klunk av mitt glas. Och när han såg att jag faktiskt svalde det så smakade han också.

”Du snålade inte med det starka” Sa han och skrattade till lite.

”Bättre för mycket än för lite”

Vi tog klunkar efter klunkar och när jag hade ungefär hälften kvar ställde jag det på bordet.

Det mättar av att dricka på tom mage.

Vi satt med blickarna i tvn men det blev genast stelt i luften när dom på tvn började kyssas och hålla på. Jag kollade lite försiktigt åt Justins håll och såg att han redan kollade på mig.

Jag försökte slita min blick från hans ögon, men det gick inte. Det var som att han hypnotiserade mig. Hans huvud kom bara närmare och närmare mitt ansikte och bara några sekunder senare var hans fylliga läppar placerade på mina. Hans läppar började röra sig mot mina och jag gjorde detsamma. För om jag ska vara ärlig så kändes det inte så jätte fel.

Vi båda kröp lite smidigt till soffans slut och han fick mig att lägga mig ner med honom försiktigt över mig. Våra tungor började leka och hans hand gled innanför min tröja.

Hur bra det här ändå kändes så dök skuldkänslorna upp i mitt huvud. Ryan och Mel var dom jag tänkte på. Även om Ryan och jag inte är tillsammans längre så känns det ändå fel att samma dag ligga här och hångla med hans bästa vän. Mel och Justin har varit tillsammans så det känns också fel. Nej, jag kan inte göra det här mot dom jag älskar.

”Jag kan inte” Sa jag tyst och satte mig upp. Han satte sig bredvid mig och kollade på mig.

”Kan du inte bara glömma allt och göra som du själv tycker.” Han kollade med en hopplös blick på mig. Jag skakade på huvudet och han suckade.

”Jag går och lägger mig. Följ med så du kan få ett rum att sova i” Sa jag och reste mig upp och började gå uppför trappan med honom hack i häl.

Jag gick till gästrummet och visade att det var här han skulle sova.

”God natt” Sa jag lite tyst innan jag gick till toan och låste om mig.

När jag låst om mig ställde jag mig framför spegeln och kollade. Nu såg jag den där smala tjejen ingen ville ha, som ingen älskade.

Jag skakade bort mina tankar och tvättade bort mitt smink innan jag gick ut igen.

Försiktigt slank jag in på mitt rum och stängde dörren efter mig. Jag satte på mig ett linne och ett par mjukis shorts innan jag kastade mig i sängen bokstavligt talat. Det där om att det är något under min säng när rummet är kolsvart har jag aldrig kommit över.

Jag slöt ögonen och försökte somna så fort som möjligt.

Försiktigt öppnade jag ögonen och behövde kisa för den starka ljusstyrkan.

Min blick fastnade på klockan som det stod ”07:12” på. Alltså har jag ca en timme att fixa mig på. Det ända konstiga just nu är att jag inte hade nån klocka ställd. Liksom, varför vaknade jag? Skulle ändå ha gått upp den här tiden så det gör väl inget antar jag.

Med trötta steg gick jag in i badrummet och satte på duschen.

Jag klädde av mig de få kläderna jag hade på mig och gick in i den varma duschen.

Justins perspektiv

*bank bank bank*

Jag öppnade mina trötta ögon och behövde tänka lite innan jag förstod var jag var någonstans.

”Jag går till skolan om en kvart så om du ska med behöver du gå upp nu”

Jag kliade mig i ögonen och ställde mig upp från sängen.

Jag tog på mig samma kläder som igår, eftersom jag inte har nåt annat att ha på mig.

Som tur var hade jag med mig kepsen igår, för den behövs nu då mitt hår står åt alla håll.

5 minuter senare går jag ut ur rummet och nerför trappan.

När jag kommit ner är jag i hallen. Jag sätter på mig skorna och precis då kommer Kim.

”Klar?” Frågar hon och jag nickar. Vi låser dörren bakom oss och börjar gå i en tystnad.

Det är fortfarande lite awkward från igår.

Ett antal minuter senare är vi framme vid skolan och vi går in.

Mel kommer gående mot oss och hennes blick till mig går inte att förklara. Hon kollar på mig som att jag inte har nåt huvud.

Hon kramar om Kim och jag börjar gå snabbare så jag kommer framför dom. Men jag kan fortfarande höra doms konversation.

”Varför är du med honom för?”

”Jag är inte med honom?”

”Jo, ni gick ju bredvid varann”

”Vi kom in samtidigt bara, okej?”

”Igår kunde du inte ens ha honom i din närhet, för då lackade du ur.”

”Det var bara en slump att vi gick bredvid varann. Varför bryr du dig ens?”

Sen blev det tyst och Mel stormade iväg. Typiskt henne att överreagera hela tiden.

Jag låste upp mitt skåp och tog böckerna jag behövde.

Jag stängde skåpet igen och vände mig om för att börja gå till min lektion. Men stannade upp lite när jag såg Kim och Ryan stå och prata. Jag hörde inte vad dom sa, men det var nånting som inte var bra. Så fort Ryan gick därifrån såg jag Kims ansikte, och det rann tårar nerför hennes kind. När hon märkte att jag hade sett henne sprang hon ut ur skolan.

Eftersom ingen annan gick efter henne var jag tvungen att göra det.

När jag kom ut satt hon mot husväggen med ansiktet i händerna.

Hon kollade upp på mig med glänsande ögon.

”Vad var det som hände?” Jag satte mig försiktigt bredvid henne.

”Han slog mig” Sa hon i en viskning.

”Va? Vem?” Hon kollade mig i ögonen och blinkade bort några tårar.

”Ryan” Om jag kunde vara en symbol nu skulle jag lätt vara ett stort frågetecken.

”Men varför skulle han göra det?”

”Han sa att jag skulle gå och dö, sen slog han mig på kinden” Det låter inte likt Ryan, men jag vet att hon talar sanning. För hennes vänstra kind är röd.

”Varför sa han så?” Hon ryckte på axlarna och precis då kom Ryan ut.

Jag reste mig upp och gick mot honom.

”Varför säger du åt henne att gå och dö?” Jag ger honom en kall blick och han ger mig samma blick tillbaka.

”Hon är en liten hora som inte förtjänar att leva” Hans hårda ord fick mig att undra om det verkligen var Ryan jag pratade med.

”Om det är nån som förtjänar att leva så är det hon.” Han fnös åt det jag just sagt.

”Varför beter du dig som en fucking idiot?” Frågade jag och kollade kallt på honom.

”Fråga dig själv, du vet vad det här handlar om” Sa han och putta till mig innan han gick in igen.

Jag slängde min blick på Kim som satt där och såg helt hjälplös ut. Antagligen chockad efter alla ord Ryan slängt ut.

”Tänk om han har rätt” Jag kollade frågandes på henne.

”Vad menar du?”

”Jag kanske borde dö” 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Förlåt för sämst uppdatering, men har inte hunnit. 

Glöm inte att kommentera :) 

 

Johanna

28 september 2013 18:41

Superbra! Jag längtar längtar längtar till nästa!!!!!

 

Anonym

29 september 2013 10:36

Sååå braaaa

 

Sarah

29 september 2013 19:48

Sjukt bra

 

Janaa

30 september 2013 09:54

Meerreeeeeeeeer!!! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här bloggen har flyttats till - www.myybeebs.blogg.se Så kapitlena kommer upp där och allt annat. ...

          Previously Jag slängde min blick på Kim som satt där och såg helt hjälplös ut. Antagligen chockad efter alla ord Ryan slängt ut. ”Tänk om han har rätt” Jag kollade frågandes på henne. ”Vad menar du?&rdqu...

Hans läppar började röra sig mot mina och jag gjorde detsamma. För om jag ska vara ärlig så kändes det inte så jätte fel. Vi båda kröp lite smidigt till soffans slut och han fick mig att lägga mig ner med honom försiktigt över mig. Våra tungor börj...

For 1 year ago we lost our angel,Avalanna. I miss to see Justin's real smile when he was with her. I miss to see them together. Avalanna really touched my heart. It was something with her,she was a special little girl. Even if I didn't knew her...

Okej, det var meningen att kapitel 13 skulle komma upp idag men jag kommer aldrig hinna det. Har 3 NO uppgifter som ska in imorgon och har inte börjat på dom än. Sen har vi typ 2 prov den här veckan så får se hur det går med skrivandet. Ibland vill j...