Förra kapitlet:

Efter att jag gått ett bra tag ser jag äntligen en busshållsplats.

Och bussen kommer väldigt snabbt efter att jag ställde mig där.

Jag kliver på och sätter mig långt fram så jag ser var vi är.

Justin har sagt var jag kan gå av om jag nån gång tar bussen.

Så efter 15 minuter går jag av och börjar gå. Han sa att det tar cirka 20 minuter att gå därifrån,så får gå på i rask takt.

Jag har gått i 15 minuter nu tror jag,så jag borde vara framme snart.

Det har blivit nästan kolsvart så det känns lite obehagligt att gå själv.

När jag går i min egna lilla värld hör jag klart och tydligt att det går nån efter mig. Jag vågar inte vända mig om och fortsätter gå. Jag hör hur högt den andas och rädslan kryper genom hela kroppen. Jag börjar springa och jag hör hur fotstegen blir snabbare och snabbare. Hjälp mig.

Jag springer så fort jag kan med tårarna rinnandes ner för mina kinder.

Jag börjar se Justins hus,vilket gör mig ganska lättad. Men jag hör fortfarande fotsteg bakom mig. Jag vågade inte sakta ner,för då skulle den som var bakom mig kanske ta mig eller nåt.

Jag kom på att jag skulle behöva stanna när jag knackade på hos Justin.

Jag sprang snabbare än snabbast nu,och var precis framme vid Justins hus. Det var låst.

- ”Justin,öppna!!” Skrek jag med panik i rösten. Jag bankade allt vad jag hade på dörren.

När han öppnade slank jag fort in,låste dörren och sjönk ner på golvet.

- ”Vad har hänt?” Frågar han med sin lugna röst och sätter sig bredvid mig.

- ”Där ute. Nån sprang efter mig” Är det ända jag får fram. ”Justin,jag var så rädd. Jag trodde den skulle ta mig”

- ”Men nu är du här med mig,i trygghet” Säger han och reser sig upp. Han sträcker fram sin hand och hjälper mig upp. Han leder in mig i vardagsrummet och visar att jag ska sätta mig. Jag gör som han säger och sätter mig i den mjuka soffan.

- ”Jag ska bara hämta nåt att dricka,du borde vara törstig vid det här laget” Säger han och försvinner ut ur rummet. Jag känner hur ögonlocken sakta stängs.

Justins perspektiv:

Jag gick in till köket och hällde upp Cola i två glas. Jag tog dom i en varsin hand och gick ut till vardagsrummet. När jag såg att Lea hade somnat log jag för mig själv och ställde ner glasen på bordet. Jag tog en filt och la den på henne.

Jag drack upp mitt glas med Cola innan jag gick upp och la mig.

03:00:

Jag satte mig upp med ett ryck och hörde att Lea skrek nånting nere från.

- ”SLÄPP MIG,SLUTA!!!!!”

Jag sprang ner för trappan och gick fram till henne.

- ”Ingen fara,jag är här” Sa jag och rörde henne på armen. Hon öppnade upp ögonen och kastade sig runt min hals.

-”Jag är rädd” Sa hon och jag lyfte upp henne.

Jag gick upp för trappan och la henne i min säng. Hon la sig på sidan och jag kom och la mig bakifrån och höll om henne. Hon somnade snabbt och jag somnade ganska snabbt jag med.

Nästa morgon vaknade jag av att det skramlade i köket. Jag tog på mig ett par byxor och en t-shirt och gick ner. Redan i trappan möttes jag av en välbekant doft.

- ”Jag har fixat frukost” Säger hon direkt när hon ser mig och jag kollar på bordet där det är en tallrik full med plättar.

- ”Du hade inte behövt” Börjar jag men hon avbryter mig.

- ”Så mycket som du har gjort för mig så är det här det minsta jag kan göra” Säger hon och vi sätter oss vid bordet.

Efter att vi ätit upp alla plättar gick vi med tunga steg in till vardagsrummet.

- ”Guud vad mätt jag är” Stönade hon fram när vi satte oss.

- ”Jag kommer typ aldrig orka äta igen” Säger jag och hon skrattar ett kort skratt.

- ”Justin,kan du hjälpa mig med en sak?” Säger hon efter en stunds tystnad.

- ”Ja,vad behöver du ha hjälp med?” Hon kollar på mig innan hon ger mig ett svar.

- ”En låt. Jag vill veta vad du tycker om den” Säger hon och jag blir faktiskt glad av att hon vill ha min hjälp.

Hon springer upp på rummet och hämtar hennes block,och när hon är nere igen ger hon det till mig. Jag började läsa och än en gång tycker jag att det var super bra. Bleeding love heter den och texten var inte sorgsen. Den handlade om kärlek.

- ”Jag började på den där låten när vi kysstes för första gången. Sen har jag hållit på tills nu” Säger hon och ett stort leende sprider sig på mina läppar.

- ”Den är jättebra” Säger jag och ger henne blocket.

- ”Jo,förresten. Nästa vecka ska jag uppträda med några låtar här i köpcentrumet,kan inte du sjunga den här låten då?” Frågar jag och jag vet att det kommer vara svårt att övertala henne,men jag vet också att jag kommer vinna.

- ”Du såg ju hur bra det gick förra gången,hjärnblödning och allt”

- ”Kolla,okej du har scenskräck. Men vad är det egentligen du är rädd för? Dom kommer inte skratta åt dig eller kasta saker på dig” Säger jag med en allvarlig ton i rösten.

- ”Jag vet inte. Mitt självförtroende är inte det bästa,och det är tack vare att jag blev mobbad i skolan i 3 år.”   ”Och jag har alltid varit den blyga tjejen som sitter längst bak i klassrummet”

- ”3 år? Varför satte ingen stopp för det?”

- ”Jag skämdes” Säger hon och kollar ner i golvet.

- ”Om du kliver upp på scenen nästa vecka och sjunger din sång,så kanske du övervinner din scenskräck. Dessutom så kommer det inte vara så mycket folk där”

- ”Men alla blickar är fortfarande på mig. Inte så mycket folk? Pffft”

- ”Jag kommer vara bredvid dig hela tiden,snälla. Dom kommer älska dig” Säger jag och ser hur förvirrad hon är.

- ”Jag vet inte…”

- ”Snälla..” Jag kollar henne djupt i ögonen och kan se att jag har vunnit.

- ”Men..asså..okej. Tänk om dom hatar mig då,då kommer jag aldrig visa mig offentligt nåt mer”

- ”Dom kommer inte hata dig,lita på mig” Säger jag och ett litet leende visar sig på hennes läppar.

- ”Sjung den för mig”

- ”Visst” Säger hon och ställer sig upp.

Hon börjar sjunga och den här låten gör mig verkligen glad.

När hon tar sin sista ton kollar hon på mig med hennes vackra leende.

- ”Du är så duktig” Säger jag och hon kollar ner i golvet.

- ”Näe” Jag skrattar åt henne eftersom jag själv vet att hon tycker att hon är bra.

- ”Så du tycker att du är dålig?”

- ”Näe..” Säger hon och jag kollar på henne.

- ”Vad tycker du då?”

- ”Nånstans där mittemellan” Svarar hon och fnittrar till.

Resten av dagen gjorde vi inte så mycket,satt mest framför tv:n och segade.

1 vecka senare..

Leas perspektiv:

Jag rycktes ur mina drömmar av att alarmet på mobilen ringde.

Det är onsdag idag,vilket betyder att jag ska uppträda..vad har jag gett mig in på.

Jag är hemma hos mig nu,så Justin kommer hämta mig sen.

Jag går upp ur sängen och in i duschen. Medan jag står och får det varma vattnet över mig sjunger jag på min sång. Tänk om jag glömmer texten? Okej,tänk positivt nu.

När jag kommer ut ur duschen blåser jag håret tills det är helt torrt. Jag sminkar mig tills jag blir nöjd och går sen in till rummet för att byta om. Jag sätter på mig ett silverglittrigt linne och ett par jeans shorts. Justin sa att jag skulle klä mig enkelt,så då gör jag det.

Jag gick ut till köket och gjorde en smoothie som fick bli min frukost idag. Är så sjukt nervös så känns som att jag kommer spy om jag äter för mycket. När jag fått i mig smoothie’n börjar det bli ont om tid,så borstar tänderna lite snabbt och tar en extra titt i spegeln innan jag går ut för att vänta på Justin.

Jag sätter på mig mina vita converse och går ut.

Klockan är 10:00 nu,och Justin ska upp på scenen om 45 minuter,så han borde komma snart. Efter en stund kommer en bil i full fart och stannar en bit ifrån mig.

Jag går fram och hoppar in.

- ”Du är lite sen” Säger jag innan han började köra,fort.

- ”Ja,Selena kom förbi” Började han men jag visste att det fanns nåt som han inte berättade.

- ”Och..?”

- ”Hon kom för 3 dagar sen..”

- ”Och stannade tills nu?”

- ”Ja,vi behövde prata.”

- ”Så ni pratade bara?” Frågade jag och han tvekade innan han svarade.

- ”Hon fick oss i säng…” Svarade han och det kändes som att någon satt en kniv i mitt hjärta. ”Men det betydde inget”

- ”Varför berättar du det här för mig?” Frågar jag och känner hur jag bara vill hoppa ut ur bil

- ”Jag vill inte att vi ska ha några hemligheter för varandra”

- ”Vadå vi? Det där ”vi” tog precis slut” Säger jag och känner hur en tår lämnar mitt öga.

- ”Lea,snälla förlåt mig. Det bara hände”

Jag kollade ut genom fönstret för att dölja mina tårar som rann ner för mina torra kinder.

Jag tänkte inte prata med honom på hela bilresan.

När vi var framme hoppade jag ut ur bilen och började gå in i köpcentrumet.

Justin kom efter mig och greppade tag om mig handled.

- ”Jag älskar dig” Mina tårar bara vällde ner och jag lyckades ta mig ur hans grepp. Jag sprang in genom folkmassan och bakom ”scenen”. När Scooter fick syn på mig gick han genast fram för att kolla så ingen hade dött.

- ”Vad har hänt?” Han ger mig en tröstande kram som bara han kan göra.

- ”Justin..och Selena..” Är det ända jag får fram innan jag ser att Justin kommer.

Jag går och sätter mig på en stol lite längre bak,så ingen ser mig.

Jag hör att Justin går upp och börjar prata. Alla skriker så mycket att jag tror att mitt huvud kommer sprängas. Efter att han har sjungit i 20 minuter säger han ”En stor applåd för Lea,som ska sjunga sin nya låt. Bleeding love” Dom tar mig till scenkanten där jag tvärstannar. Justin ger micken till mig men jag tar inte emot den. Han kollar mig i ögonen.

- ”Lea,kom igen. Du klarar det” Säger han lite tyst så att dom där ute inte ska höra.

- ”Tror du på fullaste allvar att jag ska gå ut och sjunga en låt om hur lycklig du gör mig,när du precis krossat mitt hjärta i tusen bitar?” Skriker jag till honom rätt upp i ansiktet och kommer sen på att mikrofonen är precis framför mig. Dom i publiken drar efter andan. Dom hörde mig,doms idol har krossat en tjejs hjärta.

Jag springer ut och känner att jag har allas blickar efter mig. Jag springer ut ur centrumet och in i skogen bredvid.

Jag sätter mig mot ett träd och alla tårar väller ner igen.

Hur kunde han göra såhär mot mig? Jag hittade en vass sten på marken och tog upp den. Jag började skära mig med den på ben och armar. Lite mer smärta gör väl inget? 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Finally! Ska börja på kapitel 10 nu,så kanske det kommer upp idag. Men det är inte säkert. 

Kommentera så är ni bäst! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här bloggen har flyttats till - www.myybeebs.blogg.se Så kapitlena kommer upp där och allt annat. ...

          Previously Jag slängde min blick på Kim som satt där och såg helt hjälplös ut. Antagligen chockad efter alla ord Ryan slängt ut. ”Tänk om han har rätt” Jag kollade frågandes på henne. ”Vad menar du?&rdqu...

  Previously 10 meter framför mig var det nåt svart på marken, och det var inte ett träd eller en buske. Om jag fortsätter gå kanske den anfaller mig, och om jag stannar här fryser jag ihjäl. Jag stelnade till när jag hörde att den svarta saken ...

Hans läppar började röra sig mot mina och jag gjorde detsamma. För om jag ska vara ärlig så kändes det inte så jätte fel. Vi båda kröp lite smidigt till soffans slut och han fick mig att lägga mig ner med honom försiktigt över mig. Våra tungor börj...

For 1 year ago we lost our angel,Avalanna. I miss to see Justin's real smile when he was with her. I miss to see them together. Avalanna really touched my heart. It was something with her,she was a special little girl. Even if I didn't knew her...